Få byggnader i Göteborg har upplevt så mycket som den på 54 kv Alströmer 10, det vill säga Lilla Torget 3, där Lilla Torgets Vinkrog, med källarvalv av krysstyp från sent 1600-tal.
Fastigheten
Den första kända ägaren till tomten var krögerskan Metta Bhurman Smitt (1631-1711), omnämnd som "Smittskan" i tomtöreslängderna och änka efter handelsman Bartolomeus Smitt. Hon hade i sitt äktenskap tre döttrar och en av dem, Elisabet Smitt, gifte sig med handelsman Jochum Schultz, men avled redan 1707. Hennes man fick sedan övertaga gården, som ansågs vara värd 4.500 daler smt. Han avled emellertid strax efter svärmodern och gården blev därefter till salu.
Många ägare till fastigheten har passerat genom åren och bland andra nämns i lagfartsprotokollen Rådman Hans Andersson, Landtullsbesökare Anders Wahrenberg, Direktör Jonas Malm Ericsson, Supercargeur Jöns Peter Krok och Stadsmäklare Lars Peter Ström - men även Karl XII:s ryktbare kaparekapten, Lars Gathenhielm, alias "Lasse i Gatan" som i fastighetens källare hade sitt förråd och förvarade sina skatter.
1842 köpte så Stadsläkaren Cristian Fredrik Ewert huset och byggde några år senare på det mot Magasinsgatan innan Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget Svea inköpte fastigheten med lagfart 1924.
Huset har drabbats av brand vid ett flertal tillfällen genom åren, men källaren och dess stabila valv har lyckats motstå eldens härjningar. När så hela området brunnit ner 1804 lät handelsman Anders Björnberg bygga dagens stenhus i empirstil. Arkitekt och byggmästare var dansken Michael Bälkow.
Lars "Lasse i Gatan" Gathenhielm
Lars Gathenhielm föddes den 30 november 1689 på gården Gathe eller Gatan på Onsalahalvön. Hans far, Anders Börjesson, var efter den tidens mått mätt en välbärgad man. Han ägde bland annat fartyg, repslageri och båtvarv och var så burgen att han kunde hålla sin son Lars i England för att studera skeppshandel.
Under vårvintern 1710 avled fadern och barnen kallades hem till Onsala för att skifta arv. De fann att faderns kvarlåtenskap gjorde dem till ett besuttet folk och redan samma år etablerade sig de två bröderna i den nyligen startade svenska kaperiverksamheten på västkusten. Deras kaparflotta växte snabbt och under 1711, en dryg månad innan bröllopet med hans blivande hustru, Ingela, lämnade Lars Onsala och flyttade till Göteborg och kvarteret Alströmer.
Det gick otaliga historier om Lasse i gatan, berömd som han var. En av historierna är den om när han friade till granndottern Ingela. Enligt historien sade hennes far att de fick gifta sig när det fanns två kyrktorn i Onsala kyrka. När Gathenhielm senare i livet blev rik av sin verksamhet kunde han själv låta bygga ett torn till i kyrkan. Den 14 juli 1715 erhöll Lars Gathe burskap och blir borgare i Göteborg. I och med detta ökade han sin ståndsställning i samhället. Han var det året den 14:e rikaste borgaren i Göteborg med en deklarerad inkomst på 22.530 rd.
Ytterligare ett kliv uppåt för Lars Gathe och hans bror Christian blev det då de adlades i december 1715 som tack för utförda insatser för landet. De adlades Gathenhielm. Året efter fick båda den militära titeln kommendör, vilket visar att kaperiet verkligen var militärt betingat.
Totalt opererade 156 kaparfartyg på västkusten mellan 1710 och 1720 varav Lars Gathenhielm ägde eller disponerade 48 av dem. England förlorade 136 fartyg till svenska kapare under perioden. Amsterdams köpmän har skattat att de förlorade 965.000 floriner på grund av de svenska kapningarna och man beräknar att ca:80 fartyg kapades i Lasses regi. Den 25 april 1718, några månader före kungen själv, dog hans kapare, Lars Gatenhielm i Lungsot (TBC), endast 28 år gammal. Lars begravdes den 4 maj i en magnifik marmorsarkofag i det gravkor han låtit inrätta åt sig och sin familj i Onsala kyrka, där han än idag ligger begravd tillsammans med sin älskade Ingela.
Göteborg
Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf. Under 1600-talet var många av Göteborgs invånare nederländare och tyskar, vilka spelade en stor roll för Göteborgs snabba utveckling då stadsplanen gjordes upp efter holländskt mönster med kanaler och fästningsverk, och det var bråttom med byggandet - så holländarna kopierade i stort sett stadsplanen från Batavia på Java, nuvarande Jakarta i Indonesien, och Göteborg blev en av dåtidens starkast befästa städer med en bred vattenfylld vattengrav med stadsmur, kanonbastioner och tre fästningar: Skansen Kronan, Skansen Lejonet och Nya Älvsborgs Fästning.
Den 4 juni 1621, då drottning Katarina Stenbock, som var gift med Gustav Vasa avled, fick Göteborg stadsprivilegier. Stadsstyret bestod då av tio holländare, sju svenskar och en skotte.
1659, då stora salen i Kronhuset upphöjdes till Rikssal, var Karl X Gustav kung. Han insjuknade dock strax efteråt, i februari 1660, och dog i Residenset på Södra Hamngatan, ett par hundra meter från Lilla Torget. Kronprins Karl XI utropades då till kung vid fyra års ålder.
Under 1700-talet dominerande fiskerinäringen och Göteborgs hamns betydelse ökade när allt större kvantiteter järn- och trävaror började skeppas ut härifrån. År 1731 grundades så Sveriges första internationella handelsföretag, Ostindiska kompaniet, på andra sidan kanalen från Lilla Torget, och gjorde Göteborg till centrum för handeln med Kina och Fjärran Östern.
Under 1800-talet etablerades ett antal banker vilka hade stor betydelse för stadens tillväxt som ekonomiskt centrum. Även varvsindustrin utvecklades under detta sekel. Under 1900-talets början utvecklades hamnen till att bli Skandinaviens största exporthamn och flera stora varvs- och verkstadsföretag kom att växa till världsledande.